Igår när jag kom till matteföräldrarna fanns där småflaggor uppsatta i trädgården. Vilket trevligt välkomnande kände jag, så kan dom få göra fler gånger. Kändes nästan lite kungligt, eller ska jag säga drottningaktigt?

Matte förklarade att det var nationaldagen och att vi skulle fira mattes yngsta bror som tagit studenten. Grillen doftade gott och jag visste att jag skulle få en riktigt trevlig eftermiddag och kväll.

Jag behöver väl inte säga att jag sov gott hela natten?

Sover man gott, vaknar man pigg och på alerten. Därför passade en skogspromenad riktigt bra som morgonrunda.

Jag bjussar på en Ludde-pose :)

Vänta, matten...vad gör du med handen i fickan?

En frolic som betalning för min pose? Okej, men matte...ska du inte knäppa några fler bilder då?

Matte sa att hon inte hade några fler frolic i sin ficka så jag valde att hoppa ner från bumlingen och fortsätta vår skogsrunda. 

För övrigt så känns även denna dag lite speciell och nu vet jag varför, kära lilla Melody fyller ju två år idag :) Stort Grattis önskar vi den lilla prinsessan.   

Voff, som rubruiken lyder fick jag söka efter matte i eftermiddags. När hon slutade jobbet gick jag med husse för att möta henne, eller hitta henne.... Ja, för husse sa till mig att söka efter matte. Tror nog han glömt bort vilken väg vi brukar gå när vi ska möta henne. Men ingen fara när jag är med, jag visste precis hur vi skulle gå. När både jag och husse skymtade matte kopplade han lös mig och jag sprang fram till henne i världens fart.

Det gick så här fort:

Det fanns inte en chans att matte skulle hunnit med. Men det gör inget, både hon och jag blev så glada av att se varandra. Vi började gå hemåt och efter att vi gått en bit kom jag på att matte ju hade leversnittar i sin jackficka på gårdagens promenader... med lite snabb matematik kom jag fram till att alla snittar inte kunde vara slut. Därför sprang jag in framför matte och stannade upp henne. Hon frågade om det var så att jag kanske ville ha något gottigt. Jag höll noga koll på hennes hand medan hon letade igenom jackfickorna, och mycket riktigt- där fanns ju en leversnitt kvar.

Jag smaskade i mig den och glatt skuttade jag hela vägen hem tillsammans med matte och husse.

Mattes lediga dag och solen skiner. Min matte hon kan beställa bra väder. Vad gör vi då en dag som denna? Går ut i skogen så klart. Dock var jag inte säker på om det var det jag ville när vi började gå. Jag gräsrullade (mattes ord) femtielva gånger på dryga tjugo meter. Matte är ju inte den som ska påpeka sådant när hon ju beställt perfekta väderförhållanden för just gräsrull. Med lite leversnittar som matte slängde framför sig, sprang jag till slut glatt efter och städade upp efter henne.

När vi väl var ute i skogen fick jag springa lös och energin från leversnittarna hade förflyttat sig ner i vartenda en av mina fyra ben. Jag sprang långt före matte.

Hmmm, mattes energi kanske höll på att ta slut? Jag sprang tillbaka till henne och bad om fler leversnittar att fylla på förrådet med, men matte blev inte mer pigg för det så jag höll hennes takt, sällskaplig som jag är.

Vi passerade hästgården och sedan kom vi ut ur skogen. Jag gräsrullade några gånger till innan vi gick in. På eftermiddagen gick vi nästan samma runda en gång till, den här gången fick husse följa med. Han hade också lite snittar i sina byxfickor. Väldigt passande.

När vi kom in blev det lagom dags för middag och matte stekte upp pannkakor. Jag fick plats med två stycken i min mage. Efter en sådan middag gör jag inte annat än ligger och vilar upp mig i väntan på nästa runda. Jag hälsade förresten på en tolvårig pudelkille som fått alla sina tänder bortopererade på grund av en infektion i käken. Stackaren fick en nospuss av mig innan de fortsatte hem till sitt.