Jo, jag nämnde ju i ett tidigare inlägg att matte och husse inte hänger med mig på mina promenader. De bara maskar sig och vill gå och inte springa rundorna. Dags för mig att ta till med hårdtassarna! Nu ska här tränas.

Snön yrde och jag var busig, pigg och hade väldigt mycket spring i mina ben. Ut med matte och husse. Vi tog en långrunda och när jag såg ut som en snögubbe började vi gå hemåt igen.

När vi kom in var det dags för nästa moment. Ni ser hur svettig jag är va? ;) Hur hårt jag tränat på mattes cirkelgrej...den liksom tränar armar och ben. Din tur matte. Jag är en så himla bra personlig tränare, hihi.

Matte sa, ja ja...jag ska träna på den där, jag har ju lagt den där av en anledning och det är för att den ska nyttjas. Vi har faktiskt även ett löpband här hemma. Matte lovar att hon ska bli bättre på att använda den också, men orken har inte funnits. Säkert jag som kört slut på stackarn.

Medan matte gjorde sig redo lade jag mig i min bädd för att hålla räkningen åt henne. Ett två, ett två...

När hon var klar frågade hon mig om den där klippningen. Jag tog till min goda kondition och sprang ut till husse i vardagsrummet. Matte kom efter. Attans, jag kanske inte ska träna upp henne så. Nu är det kört, nu ska jag bli uttråkad av att matte kammar och klipper, piffar och fixar. Men i ärlighetens namn vet jag ju hur härligt det är efteråt. Bara mitt tålamod som blivit sämre med åren, eller är det matte som blivit långsammare med saxen?

Nospussar!