Idag är det första Maj, säkert ingen som missat det men vi har missat en hel del känns det som. Veckan har gått fort, fylld med arbete och promenader, trötta kvällar och tidigt i säng. Och så får vi äntligen flera lediga dagar och beger oss i lugn och ro ut i bloggvärlden och läser att  en av våra kära bloggvänner råkat ut för en svår förlust. Vi skänker många och varma tankar till henne och hennes Amanda.

Förutom att det är första Maj och att många är lediga idag, samt att det finns en del som beger sig ut för att demonstrera, så begav vi oss ut i skogen medan det var uppehåll. Jag hade mycket spring i benen efter en god natts sömn och talade om för matte och husse att här skulle gås långa rundan inne i skogen.

Jag kopplades lös och fick springa fritt. Ett tag ville jag springa ikapp med joggaren som passerade mig, men jag valde att stanna i närheten av matte för det var ju hon som hade leversnittar i sin jackficka. Efter dryga tre km sprang jag fortfarande lika glatt.

När vi närmade oss slutet av skogen lurade matte mig med en leversnitt och så kopplade hon mig samtidigt. Jag älskar ju att springa lös och springer fram och tillbaka, kors och tvärs, förbi matte och husse, tillbaka till dom och iväg igen. Så kan jag ju inte springa när jag är kopplad heller. Jag försökte, men matte sa att jag skulle uppföra mig.

Vi begav oss hem och sedan åkte vi iväg hem till matteföräldrarna för nu var det dags för kalas igen. Mattemor och mattes andra bror fyller år idag. Det bjöds på lasagne, dessutom fick jag med mig en doggybad med lite köttfärs när vi åkte hem. Vilken lyx!

Nu är jag kalasmätt och trött, fast sista rundan ska vi ta precis. Sent, men så blir det när man kalasar. Imorgon vet jag att jag i alla fall tänker ha en skön sovmorgon, hihi.

Massa nosgos till er alla!