Tänk, visst går dagarna allt fort ändå? Vi har inte riktigt hängt med i svängen mellan att det var ljust vid tretiden på eftermiddagen till att det redan nu skymmer vid samma tid. Fast de där riktigt kalla temperaturerna har ännu inte kommit och det känns ganska skönt. Vi har haft en väldigt fin höst ändå, men idag är det ett ruskväder som heter duga. Inte tänker jag i alla fall gå ut. Jag har hoppat upp i mattes och husses säng och lagt mig så skönt jag bara kan och där tänker jag förbli.

Matte kör med samma melodi som jag, men det är för att hon är genomförkyld, stackarn. Hostar och nyser stup i kvarten. Inte ens när hon sover är hon tyst. Synd om henne men skönt för mig som får vara inne...eller?

Nej, så klart inte. Husse är hemma och han går ut med mig. Snabbrunda med allt jag kan tänkas behöva göra för att klara en dag inne, så anser jag men återigen är jag lite ensam om den tanken. Husse säger att vi visst kommer gå ut mer än bara en gång idag. Då kan jag i alla fall hoppas på att det slutat regna till dess.

Nu ska jag ta hand om matte lite medan hon inte hostar så mycket, för när det väl sätter igång så går jag gärna undan ett tag så jag får vila mina öron.

Nospussar!