Nu när hösten kommit på riktigt och löven börjat ändra färg och falla ner till marken, jo då fick matte en idé. Ut och fotografera! Oscar har lärt sig sitta och då tyckte matte att det kunde vara roligt att sätta honom bland löven och knäppa lite bilder. 

Sagt och gjort!

Ehm ja, jag kanske råkade hamna i bild några gånger. En si så där femtioelva gånger eller så tyckte matte, hihi.

När Oscar var klar sade matte åt mig att komma och sätta mig ner, att det nu var min tur. Bah, skulle inte tro det va. Jag var ju med femtioelva gånger på Oscars bilder, hihi. Nej, det var en dag med för mycket spring i benen så inte ville väl jag heller sitta stilla och fotas bland massa löv, inte när man kan springa genom löven och få de att prassla så där roligt. Vi packade ihop oss och fortsatte vår promenad, men med mattes lovord om att det visst kommer bli ännu en fotografering....med mig! Man är ju ingen linslus heller om man inte själv får bestämma vilka bilder man vill vara med på, hihi.

Oscar har även börjat krypa lite smått så nu lever mitt dricksvatten farligt, min säng också för den delen. Vi har redan gosat i min säng en gång när han ålade och kröp fram till mig. Han kunde inte ta sig upp i min bädd helt och hållet så han lade bara ner huvudet på min bädd och låg med kroppen utanför, ja lite som jag också brukar sova i min säng, hihi.

Nu ska vi ta på regn och rusk-kläderna och ge oss ut på en ruggig promenad. Får jag bestämma så går vi bara ut på närmaste gräsmatta. Jo, man ska akta sig för att gå för långt, häromdagen var det ett filmklipp på aftonbladet på en av de där älgarna som jagat upp en man i en lyktstolpe. En av de älgar vi har i området, kanske rent av någon av de vi stötte på häromdagen. Jag vet inte varför, men jag blir så hungrig när jag pratar om älgar, vilken tur att jag vet att jag ska få crepes ikväll, jag har beställt två stycken på min tallrik.

Nospussar i höstrusket!