laikagumman

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Laika - 10 februari 2016 16:57

Puff och så var pälsen väck. Ja, det gick faktiskt så fort att klippas. Och som vanligt fick jag spring och tokfnatt efter att blivit befriad från massa päls, jag liksom flyger fram så lättsamt. Tror nog att min päls kan väga ett par kilo vilket ju gör att min faktiska vikt egentligen inte kan vara det matte tror, så alltså borde jag få äta mer mat och mer godis. Låter ju ganska logiskt i mina pälsklädda öron.


Här har jag bäddat om i min bädd och rufsat till mig precis som jag vill ha mina pälsstrån. Lax till middag och i alla fall en extra godis ska jag nog se till att jag får.

Nyfriserade nospussar! 

Av Laika - 7 februari 2016 12:51

Mjää, nu är det så här att ena gången du går ut så yr snön och marken täcks av härligt vitt, för att sedan när du kommer ut nästa gång behöva uppleva regn och rusk. Det gör det liksom ganska svårt för mig att veta om jag vill gå ut eller inte. Ibland tar jag det säkra före det osäkra och väljer att inte lyssna när matte och husse kallar på mig.


Ligger jag dessutom så här gosigt så känner jag inga större behov av att följa mina "gå ut rutiner" utan kan gott ligga kvar en eller två timmar till.

Men när de där timmarna gått så kommer matte igen och talar om för mig att det nu faktiskt är dags att gå ut, att vi inte bara kan vara inne hela dagen. Dessutom säger hon att det inte regnar ute nu och att vi borde passa på att ta en runda.


Är du säker matte, lovar du att det inte regnar? För annars kan jag nog sova lite till.

Matte lovar att det inte regnar, så upp och hoppa och ut i det där gråa och blöta.

Förresten är detta sista håriga bilderna ni ser på mig för nu stundar klippning, dock inte hos min vanliga frisör. Ska i ärlighetens namn bli skönt att få friseras, men det säger jag inte så att matte hör. Jag gillar ju inte när mitt skägg blir för långt eller när mina öron blir så långa att de följer med i vattenskålen. Inte gillar jag heller när mina trampdynor börjar bli pälstäckta för då halkar jag omkring så dant på golven här hemma. För att inte tala om pälsen under magen som blir så blöt och smutsig i det väder som råder. Nej, jag är ju en renlig och fin liten vovve, hihi. Jag vill dofta fräscha nyponrosor hela tiden, inte tåbira och lort. Men jag lovar att jag ska visa matte att jag tycker det ska bli jobbigt och besvärligt att behöva klippas, precis som jag visar hur jobbigt det är hos vettisen, hihi. 


Nospussar!



Av Laika - 3 februari 2016 17:45

Åh... det är ju snö ute igen! Inte mycket men det har kommit så pass att det ligger kvar på marken.

Då finns det ju bara en sak att göra: rullaaaa!

 

Det visade sig vara kramsnö så med andra ord kramade vi om varandra, snön och jag. Det fastnade bollar lite överallt på mig. Det här är ju så mycket roligare än de där regniga och blåsiga dagarna vi haft. Jag får hålla mina tassar att snön ligger kvar även imorgon.


Ser ni vilket charmigt rufs jag numera fått i min päls? Matte håller med om att det är charmigt, men välvårdat? Nej, det tycker hon inte längre att det är. Nu visade det sig att min frisör inte har tid på ett tag så jag får fortsätta rufsa runt med min päls, för om matte kommer fram med en sax så måste jag nog gömma mig. Hon är ju så jobbigt långsam på att klippa, men nog har jag hört henne nämna att hon kanske ändå måste klippa fram mina ögon lite och ansa tassarna en aning. Bara det stannar där så är det okej. Matte själv har varit hos sin frisör och piffat till sin päls så nu är mattes rufs i alla fall borta, men nog är hon lika charmig med som utan rufs, hihi.


Nospussar!




Av Laika - 29 januari 2016 19:12

Nu ska ni få höra på roligheter, imorse när vi gick ut på promenad så valde matte skogsrundan där vägen är asfalterad. Skogen med grusvägar är längre bort och dit hann vi inte imorse, men det gör absolut ingenting för i den här skogen hade jag precis lika roligt.


Jag sprang ungefär fem meter framför matte, så långt som mitt flexikoppel räcker. Men sen fortsatte jag lite till men kopplet tog aldrig slut. Jag fortsatte springa som om jag vore lös, vilken konstig känsla. Till slut blev jag tvungen att stanna för att kolla hur långt bak matte egentligen var. Hmm, dryga femton meter bakom mig.

Jo, det är min nya lina som jag ska få ha i skogen, den femton meter långa linan. Oj, vilken lycka att kunna känna sig så fri. Först långt bort...

...för att sedan springa ikapp matte.

 

Ni ser hur det går undan.

 

Jag behöver väl inte säga att jag sov gott när vi kom in igen. Jag fick äntligen springa av mig som jag älskar att göra, fastän jag var kopplad. Löplina är verkligen en stor favorit redan.


Som ni också ser, så är vår snö borta nu. Isfläckar finns det kvar både här och där som man kan halka på, men ingenstans finns att rulla sig nu för gräsmattorna är blöta och eländiga.


Den andra tanken som matte förresten hade, ja det var att gå till rastgården och låta mig få springa lös i inhägnaden. Men kom igen... vem går på en sådan grej? Inte fick jag frihetskänslor instängd i en rastgård i alla fall. Jag stod mest still och tittade bort så fort matte ville fota mig. Rumpbilder ska vi inte bjuda på i onödan här på bloggen. Stackars lilla matte som trodde att min första tur in i en rastgård skulle vara något alldeles speciellt, men nej... Jag röstar på löplinan helt klart, så imorgon går vi till skogen längre bort och tar oss en riktig långrunda.


Nospussar och trevlig helg! 

Av Laika - 23 januari 2016 14:36

Dagarna rusar iväg nästan oförskämt fort, rätt vad det är borde det ju bara vara sommar ute. Men inte idag!


Träden är ordentligt frostbitna.


Och snöhögarna har samlat på sig iskristaller så det nästan knastrar under tassarna när jag springer över högarna för att komma åt de bästa snörullarplatserna.

 


En helt vindstilla morgonpromenad med glada och snabba tassar som bara ville springa och springa.

 

Matte konstaterade att hon ska sluta klä sig som om hon skulle frysa ute på dessa tempopromenader, för frysa är det sista någon av oss gör. De där riktigt tjocka tumvantarna som borde ha ett bra grepp om kopplet visade sig inte alls ha ett så bra grepp som matte trodde. Kopplet flög ur handen på henne när jag helt plötsligt hade dragit ut kopplets fulla längd. Jag kände minsann att matte släppte taget om mig och nej, jag kunde inte bärga mig. Det liksom hände något, jag blev som den snabbaste grayhound-hunden. Matte i sin tur blev som löparen Usain Bolt och till slut vann matte och jag var åter fastsatt i henne. Matte mindre glad, men mina ben var så lyckliga över att ha fått springa av sig lite. Långa promenader i all ära, men inte tar de bort den där känslan av att bara få springa lös tills man är helt tillfreds.


Den där frihetskänslan och att bara få springa så fort man bara kan är underbar och jag älskar det. Matte har börjat snegla på löplinor och tänker att en sådan kan bli bra vid en tur ut i skogen. Det kanske kan ge mig lite frihetskänsla fastän jag är kopplad, för jo... kopplad ska jag tydligen vara. Sedan har matte en annan tanke också som hon tänker testa, något vi inte gjort innan. Det får jag nog återkomma om för inte ens jag vet vad hon planerar.


Nospussar!


  


Av Laika - 16 januari 2016 16:58

Igår kväll gick vi ut på sista rundan ganska sent, det gjorde vi för att matte och husse tyckte jag kunde få ta sovmorgon. Ja, de ville nog själva ha en riktigt skön sovmorgon skulle jag kunna tro, men jag väckte dom redan klockan sju, hihi. Är man nödig så är man och nu vet dom hur jag kände mig för några dagar sedan när jag tvingades upp tidigt. Men vi tog igen oss ganska ordentligt när vi kom in förstås. En god helgfrukost och sedan bäddade vi ner oss i sängen ett tag till och sov två timmar. Det var skönt för fy vad trött jag blev av att vakna så tidigt igen.


Strax efter lunch gick vi ut på en runda igen. Min vinterkappa är på lite renlighetsbehandling så jag okejade att gå ut utan någon tröja eller jacka. Matte tänkte sig en snabbis ute eftersom jag bara gick ut i min päls, men jag hade andra planer. Inte mycket som vi tänkt likadant idag, hihi.


Vi började gå en av de kortare rundorna först, men jag ville gå längre och längre, så vi bara fortsatte. När vi till slut närmare oss porten ville jag inte gå in riktigt än. Jag behövde ju snörulla lite först.

Matte frågade om hon fick ta en bild av mitt snörullade ansikte, men mjäää...

"Jo då Laika, titta hit"

"Men äsch då, lite snöbollar i ansiktet är väl inget att fota, kom matte så går vi in och tinar upp oss."

 

Det var riktigt skönt att få komma in i värmen igen även om det inte var lika kallt idag som det varit tidigare i veckan. 


Snart väntar dessutom middag, det ska bli hemlagade hamburgare och det älskar jag. Och så tror jag att vi alla ska ta en sovmorgon imorgon, hihi.


Nospussar!



 

Av Laika - 12 januari 2016 19:19

Jag gillar rutiner, mina rutiner. Vad matte och husse kan få för sig att hitta på måste väl inte tvunget inbegripa mig, men tydligen står det en mot två gällande denna åsikt. Men jag har faktiskt fyra ben till skillnad från mina tvåbenta, så då borde väl min röst räknas som två.


Jag tycker om att ta min kvällsrunda vid niotiden och sedan gå ut på morgonen igen vid halv nio, ibland lite tidigare. Men med tidigare menar jag definitivt inte halv sju på morgonen. Men nog blev jag allt väckt så tidigt på morgonen ändå och fick veta att vi skulle ut på morgonrunda. Jag fortsatte sova men tro inte att husse gav sig. "Vakna Laika, vakna Laika". Som ett eko i mina stackars öron.


Jag lyfte på huvudet och tänkte finta husse lite. Jag reste mig upp och låtsades vara på väg ur min bädd så att husse skulle börja gå mot hallen. Sagt och gjort.... sedan somnade jag om igen.

Är man trött kan man sova hur som helst, även halvvägs ur bädden.

Kom jag undan? Nej... ibland är kroppsvikten en nackdel för jag blev buren till hallen. Men till er kan jag ändå erkänna att när jag väl kom ut så var det lika roligt som vanligt, även om klockan var halv sju. Det underlättade när matte också sa att hon inte heller gillar ändrade rutiner så, i alla fall inte när man ska iväg så tidigt på morgonen. Sovmorgon däremot tackar ingen av oss nej till. Men jag har i alla fall tur till skillnad från matte och husse, och det är att jag kan sova lunch och middag när jag vaknat så tidigt. Gäääsp...


Trötta nospussar!



Av Laika - 9 januari 2016 18:11

Det blev kallt och så kom det lite snö, sedan kom det lite mer. I onsdags var det så att snön nätt och jämnt täckte marken. Jag och matte gick på långrunda men innan vi började promenaden fick jag snörulla lite för att få igång värmen i kroppen. Det var -13 grader den dagen.

Det känns väldigt uppfriskande att ha snörullat lite.

 

Men den känslan försvann ganska snabbt för jag fick fryskramp i mitt ena framben när vi promenerade, så matte fick lyfta upp mig och värma upp tassarna på mig innan vi kunde vända och gå hemåt igen. 


Tur att det inte är riktigt lika kallt idag, som mest har visaren sagt -9 grader. Förresten har det snöat ganska mycket mer sedan i onsdags. Nu har vi kanske en dm snö och mer ska det komma. 


Vad har annars hänt i dagarna? Inte mycket egentligen. Promenader och gos, julen har jag städat undan tillsammans med matte och jag har vaktat henne när hon lagat till middag. Köttfärssås och spaghetti är inget man bara låter henne laga till utan uppsikt. Jag fick en rejäl portion till middag och jag såg även att matte frös in flera portioner till mig. Imorgon blir det söndagsstek, även det kalasgott. Då sover man gott efter en sådan middag.


Snart ska vi gå ut för att möta upp husse som varit iväg en stund, men nu när det är så mörkt ute är det bra att han får möte av mig så han hittar hem till rätt port, hihi.


Snöglada nospussar!

Presentation


Det här är jag, Laika. Välkomna till min blogg och min vardag som en pigg gammeltant. Vill du veta mer om mig? Välkommen att läsa min presentation.

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Bloggar jag följer


Skapa flashcards