Fredagar har blivit dagar då vi umgås med mattemor och mattesyster för då är båda lediga. När vi ses klappar de mig på magen och busar med Oscar. Kan inte bli mycket bättre. Den här fredagen var inget undantag.

Det jag nu ska berätta hände redan i fredags, men vi kom helt av oss när vi till slut kom hem, och så blev det aldrig något bloggande av det hela. Men nu så!

Håll i er!

Den här fredagen satt jag ute på altanen hos matteföräldrarna och njöt av solen som fortfarande värmer gott. Fast när solen försvann bakom björken satt jag kvar enbart för att det var spännande att titta på alla som passerade utanför tomten, men när jag började frysa fick jag allt gå in.

Inte så spännande det kanske, men på hemvägen ska ni allt få höra vad som hände.

För att jag inte skulle skrämma fler änder tyckte matte att vi skulle gå den andra vägen genom skogen. Det finns nämligen flera vägar att välja mellan innan skogen smalnar av och endast erbjuder en enda väg att gå.

När vi då kom till den delen av skogen såg vi en dam komma cyklandes mot oss i all världens fart. Hennes cykelkorg hade det nog varit roligt att flaxa öronen i tänkte jag. Nåväl, i jämnhöjd med oss tvärbromsade hon med cykeln och flåsandes berättade hon att det längre fram på skogsvägen stod tre stycken älgar, alldeles intill vägen.

Jag blev inte ett dugg rädd, jag är minst lika skrämmande som en älg kan vara, inte mycket mindre heller så jag tyckte att vi allt kunde fortsätta den väg vi gick. Matte blev rädd och tvekade och ville nästan vända om och gå en rejäl omväg för att komma hem tryggt utan älgmöten. Men som tur var kom där en joggare som också fick veta om älgarna. Han sa då att han sett dom flera gånger de senaste två veckorna och att om vi ville så kunde han gå före och så kunde vi smyga bakom honom. Det gjorde vi.

Här har ni Lilla Älg, alldeles intill vägkanten. Mamma och pappa Älg stod på andra sidan vägen.

Joggaren försökte först skrämma bort älgen men den var inte det minsta rädd. Inte heller var föräldrarna det, så vi smög oss försiktigt förbi. Matte däremot var så rädd att hela kopplet mellan henne och mig skakade, men förbi dom kom vi och sedan kunde vi lugnt fortsätta vår promenad hela vägen hem. Jo, jag bor nog allt lite i en vildmark tror jag.

Älgstek... eller nej, jag menar nospussar!

 

Amanda å Matte Julia

18 september 2016 20:21

Nog var det liiite skrämmande med älgarna så nära. Speciellt om kalven var på ena sidan av vägen, medan mamman och pappan fanns på andra sidan. De brukar inte gilla att folk kommer i mellan familjen.
Jätteskönt att ni kom förbi och matte var nog inte räddare än att hon tog en bild ;-)

🦌 Kram å puss på sötaste nosen ❤

http://hjuliahullerombuller.blogspot.se

Laika

20 september 2016 14:33

Ja matte hon passade allt på medan vi stod och gömde oss bakom joggaren som försökte skrämma bort lilla älgen. Men lite häftigt var det också att komma så nära naturen.

 

Berit E

18 september 2016 21:19

Ojoj, DET var minsann ett äventyr det!!
Min matte skulle också varit rädd, framförallt för att Lilla Älg stod på ena sidan vägen och föräldrarna på den andra!
Jag tycker din matte var modig, för att inte tala om vad du var! Fast du är förstås fullt kapabel att klara en älg, det fattar jag ju. Tror att du beskyddade matte, och det såg förstås hela älgfamiljen! ... ;)

http://kasperian2.blogspot.se

Laika

20 september 2016 14:30

Det gjorde dom nog eftersom de knappt vågade röra sig när jag passerade med matte hack i häl ;)

 

Aamor

18 september 2016 22:11

Min matte säger: jo nog är ni små söta hundar lika stora som älgarna, haha!
Jag säger: klart vi är för det är inte storleken som gör oss stora utan vårt självförtroende. Eller hur?
Trevligt möte och bra att ni var så försiktiga för de är inte alltid på så gott humör har jag hört.
Det är trevligt och mysigt med magkli.

Nospussar

http://aamor.bloggplatsen.se

Laika

20 september 2016 14:29

Helt klart självförtroendet som gör en hund stor. Det är därför jag är en gigant, hihi :D

 

Tredje året i Hjo

21 september 2016 16:03

Det var allt en riktig Laika-upplevelse. Tre älgar! Hur är det, har älgjakten börjat än?

http://hanskhjo.blogspot.se

Laika

25 september 2016 13:01

Jo men visst ska väl älgjakten vara igång nu, det tror vi allt.

 

ZEB

22 september 2016 09:47

Vilken rysare... Min Matte hade blivit stirrig som attan, men jag hade nog mest stått och glott! Förra sommaren mötte vi en stor häst mitt i stan, sent på kvällen så det var mörkt. En cirkushäst som rymt från hagen! Kunde ha varit en kamel... Nosbuffar från mig, ZEB!

PS från Matte:

Nu får inte cirkusen vara på "mossen" mer... Förra vintern frös inte vattnet då kommunen spolade så ungarna fick ingen skridsko-bana! Orsak:kamel-kiss innehåller så mycket ammoniak att vattnet inte blev till is!

Laika

25 september 2016 12:59

Hmm, undrar om det är därför det aldrig blir någon vinter där kamelerna bor, för all ammoniak i deras kiss.

 

Ludde

23 september 2016 19:37

Vilket spännande möte! Jag tror nog att du hade kunnat skrämma bort alla älgarna om dom varit besvärliga. Vilken tur att dom inte blev rädda för er så ni till och med kunde ta kort på dom... Kramis!

http://hundenluddesblogg.blogspot.se

Laika

25 september 2016 12:58

Ja, nog för att vi sett älgar på håll, från bilen men aldrig så här nära inpå. Ganska häftigt.

 

Lillian

24 september 2016 21:05

Åi åi åi, kanskje du skulle trene på elgjakt? Godt det gikk bra så dere kom dere hjem igjen.

http://www.sognafaret.no

Laika

25 september 2016 12:57

Ja, det skulle jag gärna göra, men matte vill inte att jag ska ge mig ut på sådana äventyr ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett sista inlägg   Matte talar   Pigg och glad, en fantastisk liten fröken. Med den största av personligheter placerad i denna lilla kropp. Att en så liten en på jorden kan sprida så mycket glädje, värma så många hjärtan och ge minnen som för...

Helg, söndagmorgon. Nog borde man då väl få vila och bara vara precis där man är, hela dagen om så skulle vara. Nåväl, en morgonpromenad behöver man ju, men inte behövde jag ställas in i duschen efteråt i alla fall. Jag gäspade lite och tänkte att ...

Vi är nog lite dagvilda för vi vet knappt vilken dag det är på veckan och när, men från att ha varit ute på isbanepromenad i isande kyla och med massor av snö, så har vi nyss kommit in från en långpromenad där det knappt finns någon snö kvar alls, ba...

Jag håller på att lära upp Oscar så att han kan gå med mig i koppel i vår. Vi övar i hallen och jag förklarar för honom att den där knappen som sitter på handtaget inte är någon knapp att bry sig om, alltså inget man måste trycka in för att låsa kopp...

Så var både jul och nyår förbi, och vi önskar er alla en god fortsättning på det nya året. Kvällen innan julafton, när Oscar hade somnat började matte och husse stöka lite. Paketen hamnade under granen (naturligtvis kom även tomten med paket under ...