Det här med att välja vilken promenadväg vi ska gå, det gillar jag. Ibland väljer jag kringelikrok-vägar här i trakterna medan jag andra gånger väljer långa skogsrundor. Idag blev det skogen som fick mitt besök.

På väg till skogen, precis innan jag får börja springa fritt, passerar vi hästgården. Jag kollade ut över hagen för att kolla vad hästarna pysslade med. De åt mest hö så jag valde att springa vidare.

Jag sprang några rejäla tokrundor. Det bara måste man när snön ligger vit och fin och solen dessutom skiner så härligt. Fram och tillbaka, runda både matte och husse och sedan iväg igen. Jag försökte vara tempohållare och låg långt före matte och husse hela tiden, men de bara klagade på att jag skulle vänta och vänta.

Vid slutet av skogen skulle jag stanna och vänta för att bli kopplad, men vilken osis att jag inte hörde då när matte ropade. Men snäll som jag ändå är så fick hon i alla fall koppla mig till slut. Jag skulle bara skoja lite med henne först, hihi. Sedan drog jag hem matte och husse i kopplet. Två ben kan verkligen inte gå lika snabbt som mina fyra ben... fast matte och husse har ju fyra ben tillsammans. Alltså borde de kunna gå lika fort som mig...eller?

Imorgon är det nyårsafton och vi går in på 2015. Det året jag fyller 16 år. Det året jag ska få min vaccinationsspruta om matte minns rätt. Jag hoppas hon minns fel. Något hon i alla fall minns rätt med säkerhet är middagen vi ska äta imorgon, potatisgratäng och oxfilé. Det ska bli gott i min mage.

Gott Nytt År!

Nospussar!

Mellandagar fyllda med mys och härliga promenader i snö, solsken och kyla. Det är verkligen härligt ute nu, ja inne med, för vet ni vad jag fick i julklapp? Den allra finaste klappen var mjuk och inslagen i silkespapper. Det prasslade verkligen roligt när jag öppnade upp den. I bakgrunden kan ni se några redan öppnade paket som det låg godisar i, men dom åt jag inte upp förrän jag öppnat upp alla mina paket.

Åhh, titta vad det var i den mjuka klappen!

Mitt alldeles egna lilla duntäcke med tillhörande dunkudde som jag kan ha in min bädd. Duntäcket och kudden är egentligen till för spädbarn men den passar helt perfekt i min bädd. De borde börja sälja sådana i djuraffärer med. Gissa om jag blev glad.

När jag öppnat upp den klappen gav jag mig på resterande godisklappar som jag sedan mumsade på. Jo, jag hjälpte matte att öppna upp några av hennes klappar också. Det är viktigt att vara hjälpsam.

När vi kom ut på kvällspromenaden på självaste julafton hade det börjat snöa, så vi fick en vit jul trots allt. Jag snörullade och sprang med julglädje både hit och dit. När vi väl kom in fick jag äran att prova min nybädadde säng.

Åhh, vad jag sov gott på mitt nya täcke. Till och med så bra att jag väljer min bädd före att kivas med husse om vem som ska ha den största biten av hans täcke.

Ikväll blir det lite julmiddag igen, det sista av revbensspjällen som blivit köpt ska kokas upp och ugnsstekas och då ska jag hjälpa till i köket för revbensspjäll är jag bra på, köttbullar med. Ja, julskinkan med om jag ska vara petig, och laxen... Jag är nog rätt bra på all sorts mat när jag tänker efter, hihi.

Juliga nospussar!

Först och främst önskar jag er alla en God Jul och hoppas att ni haft det riktigt trevligt.

Jag har fått äta gott och öppnat en massa paket som innehållit både gottis och annat väldigt härligt. Om mina klappar kommer ett inlägg senare, men först måste jag visa er detta videoklipp för alla som kanske misstänker att jag visst kanske lekt med tomten bara för skojs skull. Jag är bara en god värd som kramar tillbaka när tomten lägger sin luva om mig och vill ge mig en julkram på självaste julafton. Jag tror inte alls att jag skulle fått så många klappar om det inte vore för att jag varit så himla gästvänlig.

Juliga nospussar!

Oj som dagarna springer iväg, det tycker både matte och husse. Min tid däremot, ja det känns som om den står still. Klapparna har nu hamnat under granen och lockar så. Det pysslas och fixas i köket och det doftar så gott. Tomten har hamnat vid granen igen och är så pratsam med mig att det inte är klokt.

Husse är ledig med mig, matte har högsäsong i butiken så hon jobbar massor men jag gosar med henne när hon kommer hem om kvällarna, för hon saknar ju mig så mycket när hon inte är hemma. Jag saknar henne också. 

Med denna bild, dock inte dagsfärsk, önskar vi er alla en fantastisk jul.

Massor med nospussar till er alla!
    

Så här såg det ut igår morse:

Sol, snö och en glad Laika. 

På eftermiddagen var det inte alls lika trevligt väder, solen bytte plats med moln och regn. Nu är den lilla snö som kom helt borta. Vad ska jag nu rulla mig på? Blöta gräsmattor tänker jag inte ens prova. Det bara vet jag inte är trevligt. Vi följer väderprognoserna med spänning för att se om det kommer bli en vit jul eller ej. Här hoppas vi alla på snö.

Inga tomtar och inga klappar har jag rört. I alla fall så säger jag så, även om jag blev lämnad ensam ett tag under dagen idag. Vad jag gjorde då tänker jag inte tala om för matte och husse. Det är bara jag och tomten som vet det, tomten och hans tillfixade luva ;)

Jag fick kyckling till middag idag. Husse serverade maten i en djup tallrik och eftersom jag äter från flata tallrikar ville jag inte äta kycklingen hur god den än var. Det behövdes en matte för att förstå vad jag ville. Hon bytte tallrik och tog en vanlig och serverade maten på den och då åt jag med glädje. Jag kanske inte får allt här i världen, som att öppna paket innan julafton och att tugga på tomtens luva, men jag får i alla fall maten serverad precis så som jag vill ha den :D

Massa nospussar på er.

Kan ni ibland känna att ni inte får göra nånting hemma? Att man blir tillsagd hela tiden? Då vet ni hur jag har det nu.

Först blev jag ju tillsagd när jag råkade öppna en julklapp. Jag har förresten inte rört dom sen dess, även om jag gärna sitter och tittar på dom och bara väntar och väntar på julafton.

Sedan var det dags igen. Matte fick hem en tomte från en kollega och tänkte att den kunde få sitta under granen och bli en grantomte, för någon annanstans hittade hon inte att ha den. Då granen faktiskt redan kommit fram i vårt julpyntsälskande hem så ställde hon den där. Men se, den tomten var visst inte till för att lekas med. Jag hundligen, tyckte den var jättefestlig och rolig att skaka om. Skägget är roligt rufsigt och luvan är så mjuk att sätta tänderna i. Den har sand i baken som gör den ganska tung, så matte ville inte att jag skulle punktera den på något sätt.

-Nej, fy dig, sa matte.

-Bläää för dig din tråkmatte, svarade jag. Förresten så var det inte jag, tomten bara liksom ramlade omkull och inte kan jag väl rå för att den hamnade flera decimeter från sin plats och så nära mig dessutom.

Matte flyttade bort tomten efter att hon sagt till mig för andra gången. Men då lät jag den stå där den var, jag bara liksom tuggade lite på luvan i förbifarten. Det kan väl få vara min jultuggartomte tycker jag :)

Så här är det i ärlighetens namn. Hade matte ställt ner en sån tomte på golvet mitt i sommaren så hade jag bara nosat på den och så hade det varit bra så, men på julen händer det något. Jag äääälskar att öppna paket och jag blir lite mer busig den här perioden. Allt ska kollas upp noga och inget kan missas. Att jag är nyfiken i en strut av naturen kan ju inte jag rå för. Prasslar det, så är jag där på en gång.Tar man inte reda på saker, får man ju inget veta och hade jag inte tuggat på tomten hade jag ju inte vetat att den var helfestlig.

Men nu ska jag tydligen låta bli både tomte och paket alltså... Hmm... Mina leksaker är ju inte lika roliga som tomten nu ju. Kanske en lång kvällsrunda råder bot på det. Kanske, kanske.

Nospussar!

Jag ser det snöar, jag ser det snöar, det var ju roligt, hurra!

Eller snöar och snöar, det har snöat. Hela natten har det blåst och regnat en del, till slut kom även snön. Morgonrundan bjöd på minusgrader, solsken och lite snö. Tänk att man kan bli så lycklig över så lite snö.

Den här lördagens fototriss utmanar dessutom med triss i fyrbentingar. Hur passande är inte det för mig som både har en blogg och fyra ben :)

Vi började morgonpromenaden med att gå åt mitt favorithåll, dit där rastgården finns. Jag följde ett par fotspår som lämnat en väldigt speciell doft efter sig, men till slut tappade jag bort spåret.

Istället tog jag några rullningar i snön.

Åhh, man blir ju så lycklig att det spritter i hela kroppen. Jag fick världens springfnatt och matte hade önskat att hon kopplat lös mig innan, för hon fick liksom halvt springa efter och snurra runt med kopplet medan jag varvade henne, hihi.

Sedan fortsatte vi runt rastgården och genom den lilla skogen för att sedan börja gå hemåt. Eftermiddagspromenaden går vi nog lite tidigare idag så vi får njuta mer av solen. 

Massa nospussar och en härlig lördag på er!

Vill ni kolla på andra fyrbetingar så kika in här.

Det är julpyntat och fint hemma. Nog vet jag att julafton inte kan vara så långt borta. I vardagsrummet ligger det redan lite julklappar på en sittpuff. De ligger där i väntan på att få hamna under granen. Men tro inte att jag missat dessa paket. Nog har jag kollat in dom medan matte och husse gjort annat. Så ikväll när jag fått min mat och matte och husse åt deras middag så försvann jag ut i vardagsrummet. Jag brukar vara där, så inget konstigt med det, men helt plötsligt hörde matte något som dunsade ner på golvet. Sedan hörde de hur jag tassade över golvet och sedan blev det tyst.

Matte smög sig på mig... kan ni tänka er så oförskämt. Där i vardagsrummet låg jag i skenet från justjärnorna och skulle just öppna ett paket. Inte skyddade kvällens julmörker mig inte, matte fick ändå en bild på mig även om den inte blev vidare bra. Jag försökte övertala henne om att hon inte behövde visa bilden alls, hihi.

Matte frågade vad jag gjorde, att klapparna låg på puffen för att jag inte skulle komma åt dom. 

Tsss jag kan ju allt, bara jag vill ;)

När matte började gå mot mig fick jag bråttom. Ja, jag hann slita upp paketet en del, även om matte inte tillät mig öppna upp hela. Hon sa att jag gott kan vänta till julafton som alla andra. Åhhh, det ligger ju en massa julklappar där. Undrar om den jag tog är min... Den doftade förstås ingenting, men visst ser det ut som ett typiskt Laika-paket?

Nu har jag lovat att inte öppna upp fler paket förrän det är julafton. Tror att jag måste ta mig en titt i kalendern för att kunna hålla räkningen. Min idé om att få ett paket varje dag fram till julafton var inget matte ville gå med på.

Snart ska vi gå på en längre kvällsrunda. Man får passa på när det är lite vindstilla och uppehåll. Mina ben ska få springa av sig lite, det behöver dom :)

Glada och juliga nospussar!