Som matte sov idag, så när hon äntligen vaknade tänkte jag ge henne lite dåligt samvete för att hon sovit så länge och inte gått ut med mig... men jag liksom somnade om innan jag hann göra det. När vi i alla fall väl kom ut visade jag matte att det var min tur att välja promenadstråk. Ja, hon har väl egentligen inte så mycket att säga till om, det är ju jag som håller henne i kopplet så hon kan ju inte annat än följa efter mig. 

Jag gick lite omvägar, både hit och dit. Matte förstod att detta skulle bli en långprommis och tur var väl det för sedan drog jag med henne till min å. Ser ni förresten att jag fått på mig mitt höstsele nu, den med reflexer så att jag ska synas i mörkret. För övrigt gäller det att alltid checka läget runtomkring min å när jag kommer dit. Man måste ju hålla sig uppdaterad.

Jag gick ner till vattenbrynet och filosoferade lite till, läget verkade vara lugnt. Vattnet rann som vanligt i rätt riktning, inga nya träd eller buskar och inte en endaste badkompis fanns där idag, varken i form av andra hundar eller änder.

En hel lekplats för mig själv, dags att smaka på hur kallt vattnet blivit och leta efter några bra pinnar att flisa ner. Jag såg minsann att matte kastade i en pinne i ån, men vart tog den vägen? Flöt den med strömmen tro?

Efter lite lägeskontroll, bad och lek gick vi vidare. Vädret var grått men väldigt trevligt ändå, vindstilla och behaglig temperatur. Det gjorde att jag inte alls var intresserad av att gå in, men till slut hamnade vi likväl utanför min port och vi gick in. 

Matte har lagt sig tillrätta för att läsa lite och jag har bestämt mig för att göra sällskap. Har ju inte bestämt vilken promenad jag ska ta sen, så lika bra att vila upp sig lite i fall att det blir en långrunda igen. 

Ha en skön helg mina vänner.