Ett sista inlägg

Matte talar

Pigg och glad, en fantastisk liten fröken. Med den största av personligheter placerad i denna lilla kropp. Att en så liten en på jorden kan sprida så mycket glädje, värma så många hjärtan och ge minnen som för alltid kommer att finnas med... nog är det allt en fantastisk liten vovve det.

Men så i natt tog orken slut, ljuset började långsamt slockna i denna fantastiska lilla fröken.

Laika flåsar häftigt under natten och står vid min sängsida och jag tror till en början att hon behöver gå ut. När jag klappar henne lägger hon sig ner och slappnar av. Flåsandet fortsätter ett tag för att sedan övergå till en häftig andning. Till slut får Laika ro att somna och andningen övergår till en något mer långsam och tung andning. Jag smeker henne över rygg och huvud, känner att det är dags men vill inte tro det för hela mitt hjärta. På morgonen kan hon knappt ställa sig upp, kroppen bär inte henne mer. Hon försöker och lyckas till slut att stå upp och gå några steg men faller omkull igen. Hon kan inte hålla urinen och vill varken äta eller dricka.

Vi fick tid till veterinären för att låta Laika somna in. Hela familjen samlades och tog ett fint sista farväl innan vi for till veterinären.

Det var så vackert och fint, hennes sista stund. Men ack så tungt. Våra hjärtan har brustit och sorgen är så fruktansvärt stor.

17 år, 9 månader och 21 dagar förgyllde hon denna värld. Nu har hon vandrat över regnbågsbron... till andra sidan.

Vi vill tacka alla fina vänner som vi fått här och vi kommer fortsätta titta in hos er då ni blivit en del av vår vardag, en vardag med våra fyrbenta älsklingar.

Ta hand om er!

Nospussar från Laika för sista gången...

Helg, söndagmorgon. Nog borde man då väl få vila och bara vara precis där man är, hela dagen om så skulle vara.

Nåväl, en morgonpromenad behöver man ju, men inte behövde jag ställas in i duschen efteråt i alla fall. Jag gäspade lite och tänkte att det väl bara var magen och tassarna som skulle sköljas av lite, men fram åker shampo och balsam. Nog för att massagen som matte ger mig i duschen är skön, men jag ville bara inte chockas med en dusch så en söndagmorgon.

Notera att klockan bara är 09.27 i skrivande stund. Jag har alltså redan vaknat, varit ute, duschat och ätit frukost... Jag förstår ingenting, fast en sak är klar och det är att jag inte tänker flytta mig från det läget jag ligger i nu.... på länge, kanske inte på hela dagen. Ja, såvida jag inte känner att söndagsgrytan är färdigputtrad förstås. Middag måste ju en stackars duschad, för tidigt väckt vovve ju ändå ha.

Nospussar på er mina vänner!

Vi är nog lite dagvilda för vi vet knappt vilken dag det är på veckan och när, men från att ha varit ute på isbanepromenad i isande kyla och med massor av snö, så har vi nyss kommit in från en långpromenad där det knappt finns någon snö kvar alls, bara blött, sandigt och eländigt. Jag gillar snö, matte och husse gillar snö. Oscar verkar också uppskatta snön. Framför allt behöver jag inte duschas så mycket när det är snö ute. Nu måste jag torkas ren om tassar och mage hela tiden och sköljas av en massa och så åker jag bra oftare på en helkroppsdusch också.

Bilden jag bjuder på är från vår isbanepromenad. Någon smutsbild på mig från dagens grådassiga och blöta promenad får ni inte se. Jag ska nämligen genast gå och somna så matte inte vill duscha mig igen. Galonisar och gummistövlar, det vore allt något.

Nospussar!

Jag håller på att lära upp Oscar så att han kan gå med mig i koppel i vår. Vi övar i hallen och jag förklarar för honom att den där knappen som sitter på handtaget inte är någon knapp att bry sig om, alltså inget man måste trycka in för att låsa kopplet. Så himla onödig knapp. Oscar säger jajajaja, så jag är säker på att vi är på samma planhalva. Kanon!

Ingen snö utan storm. Det är vinterns lovord. Så gillar man snö som jag, så får man nog också stå ut med de där vindarna som får öronen och pälsen att flyga helt okontrollerat så fort man kommer utanför dörren. Igår var det till och med så att benen nästan blåste i kors varje gång jag tog ett steg. Idag har det dock varit lite bättre men lite snöyra har vi ändå fått. Pannkaka till middag också, inte helt illa det inte. Hade jag inte haft så långt skägg nu så hade jag även uppskattat ärtsoppan.

Vi ska visst få en ny hallmatta också, jo... jag råkade kissa på den gamla i morse. Oscar och matte fick sovmorgon och skönt var väl det för jag hörde allt hur Oscar bökade i natt. Det i sin tur ledde på något vis även till att husse sov vidare, och så även jag. Dock så blev min blåsa väldigt benägen att tömma sig så fort jag ställde mig upp så jag for till hallen men olyckan var framme. Vi hann helt enkelt inte ut, men imorgon blir det andra bullar. Då går vi ut så där tidigt som vi börjat göra och det med basta!

Nospussar!

Så var både jul och nyår förbi, och vi önskar er alla en god fortsättning på det nya året.

Kvällen innan julafton, när Oscar hade somnat började matte och husse stöka lite. Paketen hamnade under granen (naturligtvis kom även tomten med paket under natten, men då sov jag ju) och det sista med mate förbereddes inför självaste julafton.

Det tog ungefär en så där tre sekunder efter att matte och husse lämnade vardagsrummet som jag började nosa efter mina paket. Matte kom in och sa till mig att låta bli, men som ni ju vet så hör jag ju lite illa, hihi.

Jag smakade på hörnen på några av klapparna också.

Till slut hittade jag ett av mina paket och jag fick faktiskt lov att öppna det. Inuti fanns två godispinnar och jag åt upp båda två. Sedan gick även jag och lade mig och sov så gott.

Sedan blev det julafton som även den bestod av klappöppning och god mat dessutom. Jag fick köttbullar, revbensspjäll, korv och potatis på min tallrik.

När julafton så var över for vi ner till skåne och Helsingborg. Där blev vi kvar över nyår.

Om matte har bilder att bjuda på? Nej, inte en endaste. Bara bilder från självaste Helsingborgs stad men inga bilder på mig. Då gick vi ändå promenader i fina skogar och nosade på gräsmattor, hälsade på andra vovvar och allt. Ja, alltså det var bara jag som nosade på gräsmattor, lät lite som att det inkluderade även matte och husse, hihi.   

Nu är vi i alla fall hemma igen, vi åkte hem mitt i snöstormens ankomst så resan tog mycket längre tid än vad den brukar göra. Men det bekom mig inte så mycket för till slut somnade jag av ren uttråkning och vaknade inte förrän vi var hemma igen.

Här hemma har jag hunnit med en del snöpromenader, en duschning och kamning av pälsen.

Middag för just idag har jag inte fått men nog luktar jag att det är något på gång.

God fortsättning på er och massa nospussar!

Jag, Oscar, matte och husse vill önska er alla en rikigt God Jul!

Hoppas ni får en lugn och skön julhelg allesammans.

Massa juliga nospussar och gos! 

Jo, visst kan jag allt, ja breda ut mig alltså.

När inte bädden blir bra hur jag än bäddar i den och fastän täcket blivit utkastat ur bädden så bara vill det sig inte. Ja då får jag väl kliva ur sängen och bädda i ordning täcket på golvet istället. När inte heller det fungerar så finns det bara ett alternativ kvar... lägga sig bredvid bäddningskaoset och fundera på om jag ska orka ta mig till vardasrummets bädd eller om jag ska ligga kvar där jag är... mitt framför dörröppningen.

När husse försöker kliva över mig och säger "tut tut Laika", när matte försöker kliva över mig och säger "tut tut Laika", då vet jag att det är just här som jag ska ligga kvar, hihi.

Något väldigt effektivt som uppkommit: Oscar börjar gråta när jag gnäller efter godis, hihi. Så nu kan ju inte matte och husse vänta för länge med att ge mig godis om jag gnäller mitt ynkligaste gnäll, för då kommer där tårar på en liten påg. Han är bara så bra, min lilla Oscar.

Nu har matte prasslat med presentpapper men det står ju inga paket under granen, bara på hyllan... Vad nu? Inte bra, inte bra. Min plan verkar gå i kras.

Vi ska ut på min lunchrunda nu, det är så grått och trist ute men så länge det inte regnar så springer nog mina ben rätt bra ändå. Men nog längtar jag efter snö igen nu när julen närmar sig och allt.

Trevlig helg på er. Nospussar i massor!

Nog kom det lite snö till slut, minsann.Till en början snöade det med plusgraderna hängandes i luften. Blötsnö är inte helt roligt i mängder för man får tina upp snöbollar i duschen... efter varje promenad!

Här håller jag på att samla på mig en si så där femtielva snöbollar i pälsen.

 
Jag rejsade så matte nästan fick springa efter mig. Efter lite upptining i duschen vilade jag mig lite. Sedan var det återigen dags för mig att ta hand om Oscar... och vårt bus.

Håll för ögonen på era hussar och mattar nu så ingen avslöjar vad jag håller på att lära Oscar.

Jo, det är som så att jag visat honom vart julgranen står, och jag har även lärt honom att man kan nosa i granen och dra ner en och en annan julkula, vi brukar sitta där vid granen tillammans så det är avklarat. Nu har vi gått över till den allra viktigaste biten, nämligen julklappar. Jag har förklarat att det kan komma julklappar under granen när som helst och när det så gör, så ska man genast undersöka dessa och helst även tjuva ett paket som doftar gott och öppna det.

Jag väntar ivrigt på att det ska hamna ett eller två paket där under, men än lyser de med sin frånvaro. Lite oroande för det borde ha hamnat något under granen redan. Inte kan det väl vara så att matte redan misstänker vad som komma skall om det kommer paket under granen.

Hmm, får nog ta till det säkra före det osäkra och även visa vilken låda som är min godislåda. En vacker dag kan han nog allt öppna den lådan åt mig.

Nu ska vi ut på en runda innan middagen, i dag är det sex minusgrader ute så inte ens den minsta snöbollen vill fastna i min päls, skönt.

Nospussar!