Nu ska ni få höra på roligheter, imorse när vi gick ut på promenad så valde matte skogsrundan där vägen är asfalterad. Skogen med grusvägar är längre bort och dit hann vi inte imorse, men det gör absolut ingenting för i den här skogen hade jag precis lika roligt.
Jag sprang ungefär fem meter framför matte, så långt som mitt flexikoppel räcker. Men sen fortsatte jag lite till men kopplet tog aldrig slut. Jag fortsatte springa som om jag vore lös, vilken konstig känsla. Till slut blev jag tvungen att stanna för att kolla hur långt bak matte egentligen var. Hmm, dryga femton meter bakom mig.
Jo, det är min nya lina som jag ska få ha i skogen, den femton meter långa linan. Oj, vilken lycka att kunna känna sig så fri. Först långt bort...
...för att sedan springa ikapp matte.
Ni ser hur det går undan.
Jag behöver väl inte säga att jag sov gott när vi kom in igen. Jag fick äntligen springa av mig som jag älskar att göra, fastän jag var kopplad. Löplina är verkligen en stor favorit redan.
Som ni också ser, så är vår snö borta nu. Isfläckar finns det kvar både här och där som man kan halka på, men ingenstans finns att rulla sig nu för gräsmattorna är blöta och eländiga.
Den andra tanken som matte förresten hade, ja det var att gå till rastgården och låta mig få springa lös i inhägnaden. Men kom igen... vem går på en sådan grej? Inte fick jag frihetskänslor instängd i en rastgård i alla fall. Jag stod mest still och tittade bort så fort matte ville fota mig. Rumpbilder ska vi inte bjuda på i onödan här på bloggen. Stackars lilla matte som trodde att min första tur in i en rastgård skulle vara något alldeles speciellt, men nej... Jag röstar på löplinan helt klart, så imorgon går vi till skogen längre bort och tar oss en riktig långrunda.
Nospussar och trevlig helg!
Laika
30 januari 2016 10:30
Ja, det här känns riktigt bra :D Jag känner mig ju trygg hur som haver men jag vet att matte känner sig mest trygg när jag sitter fast i henne ;)
Laika
30 januari 2016 10:29
Ja, nu springer jag så glatt och känner mig fri fastän jag är kopplad :)
Aamor
29 januari 2016 23:20
Visst är långa linor toppen. Min är inte lika lång som din men jag har nog inte lika mycket spring i mina ben som du har i dina, hihi!
Tror inte heller att jag hade varit speciellt förtjust i rastgård, känns inte som min grej men att gå med lång lina är min grej.
Ser riktigt hur du njuter att springa av dig.
Nospussar
http://aamor.bloggplatsen.se
Laika
30 januari 2016 10:28
Ja lång lina är verkligen en helt fantastisk uppfinning. Tänk bara att det skulle ta sån tid för matte att komma på det, man kan ju undra vem av oss som är den som börjar bli gammal, hihi.
Melody
30 januari 2016 08:44
Rastgård har jag varit i en enda gång! En stor fin Golden Retriever var där inne och matte tyckte jag skulle gå in och leka med den! Jag sprang till grinden och bönade och bad om att matte skulle släppa ut mig! Det slutade med att matte och Golden husse stod i rastgården och pratade jag satt utanför grinden och väntade på att hon skulle komma! Jag har varken testat Flexkoppel eller löplina, men kanske jag skulle gilla det! Helst är jag ju där matte är!
Nospussar i massor till dig från Melody!
http://melodyshihtzu.blogspot.seht
Laika
30 januari 2016 10:25
Hihi, men då fick din matte i alla fall bli rastad i gården :D Jag gör som du, håller mig utanför de där rastgårdarna framöver.
Ludde
30 januari 2016 13:27
Jag är inte förtjust i rastgårdar heller. Springa fort och långt är mycket roligare. Dina 15 meter skulle väl motsvara bortåt 50 meter med mina ben så jag förstår att du sover gott sedan... Kramis!
http://hundenluddesblogg.blogspot.se
Laika
31 januari 2016 10:16
Men visst är rastgårdar bara trams. Mycket roligare att få springa i skogen :D
Laika
31 januari 2016 10:25
Ja, nu har jag det bra roligt på mina skogspromenader :D Slipper dra matte och husse efter mig som trasdockor utan nu har jag mera friheter :D
Kasper
30 januari 2016 23:48
Jag har aldrig varit i nån rastgård, men skulle förmodligen bli totalkollrig av alla dofter. Ett sånt sammelsurium!
Bra att långa linan fungerar, för det är ju klart att du måste få göra dig av med ditt spring i benen!!
Jädrans, en sån fart du har på bilden!! :D
http://kasperian2.blogspot.se
Laika
31 januari 2016 10:17
Visst finns det dofter i en rastgård, men äsch... jag kan lova dig att du inte missat något ändå ;)
Laika
31 januari 2016 20:52
Jag är också lite av en dragoxe så på långa skogsrundor kanske det ändå vore något :) Vi vill ju liksom bara framåt så snabbt, så vi hinner gå mycket mer :D