Rubriken summerar det mesta. Däremot ska jag med glädje säga att vi varit ute mellan alla skurar så jag har klarat mig från att bli alldeles blöt. Därför blev också matte överraskad över att jag bestämde mig för att gräsrulla i dyngsurt gräs, men vadå...nu behöver jag ju inte duschas. Fast konstigt nog gjorde detta att matte tyckte att jag visst skulle behöva duscha. 

Över till betydligt roligare saker... Taxen Max och jag har fått bekanta oss med varandra och det gick kanonbra, så nu är det bestämt att han ska få bo hos oss i två veckor medan hans familj är utomlands. Matte berättade att det är nästan på pricken två veckor kvar innan han ska komma hit. Tror att detta kan komma att bli riktigt skoj.

Sista punkten gällande rubriken- mattes påhitt. Ja, vet ni nu vad hon gjort? Jag har alltid haft en gammal upp och nedvänd plastback med en pläd på som stått vid mattes och husses säng, en plastback som jag lätt kan ta ett skutt på och hoppa upp i sängen om jag vill. Den är jättebra, men så helt plötsligt kommer det en sådan här trappa och tar dess plats!

Känner mig helt uppgiven...

Hur tänker du nu matte? Den här trappen kan jag ju inte bara ta ett litet skutt på och sen vara uppe i sängen. Nej, det här tänker jag inte förstå mig på...

Matte förklarade att denna trappa borde vara bättre än en upp och nedvänd plastback med en pläd på, men jag tänker verkligen inte hålla med den här gången. Jag gillar min plastback och kommer aldrig, aldrig tycka om den här trappen. Jag höll ju på att snubbla ihjäl mig när jag skulle hoppa upp i sängen med hjälp av den. När jag skulle ner från sängen hoppade jag direkt ner på golvet istället. Sen har matte mage att säga: "Detta kommer visst bli en liten kamp, Laika".

Så här håller vi alltså på. Matte lägger ut godisar på trappen för att vi ska bekanta oss och för att jag ska börja tycka om den, men vet ni? Jag tänker inte ens äta upp dom där godisarna. Dom kan få ligga där bäst dom vill.

Det hela har i alla fall slutat med att jag fått tillbaka min plastback, men trappen står bredvid så jag kan få välja vilken jag ska använda. Matte tror att vi ska träna på trappen och till slut plocka bort plastbacken, tsss...

Nu väntar jag hem husse så att vi kan få äta en god middag i alla fall :)  

Det har varit grått och lite trist till och från ganska länge nu, för att inte tala om vädret igår. Det bara regnade och regnade precis hela dagen. Jättejobbigt, men vi gosade inomhus så gott vi kunde. Jag fick äta oxfilé till middag så inte har jag vidare mycket att klaga på. Dessutom var matte och handlade och kom hem med en matta till vardagsrummet.

Den var dock väldigt hårt hoprullad så den blev helt vågig när vi rullade ut den på golvet. Jag hjälpte till att platta ut den så gott jag kunde. Samtidigt kom jag att tänka på att den här mattan nog kan bli en ganska bra matta att torka av sig på efter maten. Känns rätt så trevligt faktiskt. 

Idag däremot sken solen. Oj, så glada vi blev. Så glada att vi genast tog på oss för att gå ut på en skogspromenad.

Vi valde att gå förbi hästgården och istället för att säga hej till hästarna såg vi dessa söta varelser i skogen.

Två rådjur. Visst kamoflerar dom sig fantastiskt bra med naturen?

De stod där så fint och tittade på oss, och vi på dom. Sedan tog de ett språng in djupare i skogen och mötte upp ett tredje rådjur. Vi fortsatte vår promenad och innan vi passerat hästgården sa vi hej till en av hästarna som var där ute.

Jag var på ett riktigt promenadhumör idag och höll täten hela promenaden igenom. Nu när vi är inne igen har även solen försvunnit, men vi hann få njuta av den utomhus och det är vi glada för. Förresten, mötet med Max blev flyttat till nästa helg så nu ska jag hållas i en hel vecka. Tror jag ska hjälpa matte att platta ut mattan i vardagsrummet så den ligger fint när Max väl kommer. 

Som matte sov idag, så när hon äntligen vaknade tänkte jag ge henne lite dåligt samvete för att hon sovit så länge och inte gått ut med mig... men jag liksom somnade om innan jag hann göra det. När vi i alla fall väl kom ut visade jag matte att det var min tur att välja promenadstråk. Ja, hon har väl egentligen inte så mycket att säga till om, det är ju jag som håller henne i kopplet så hon kan ju inte annat än följa efter mig. 

Jag gick lite omvägar, både hit och dit. Matte förstod att detta skulle bli en långprommis och tur var väl det för sedan drog jag med henne till min å. Ser ni förresten att jag fått på mig mitt höstsele nu, den med reflexer så att jag ska synas i mörkret. För övrigt gäller det att alltid checka läget runtomkring min å när jag kommer dit. Man måste ju hålla sig uppdaterad.

Jag gick ner till vattenbrynet och filosoferade lite till, läget verkade vara lugnt. Vattnet rann som vanligt i rätt riktning, inga nya träd eller buskar och inte en endaste badkompis fanns där idag, varken i form av andra hundar eller änder.

En hel lekplats för mig själv, dags att smaka på hur kallt vattnet blivit och leta efter några bra pinnar att flisa ner. Jag såg minsann att matte kastade i en pinne i ån, men vart tog den vägen? Flöt den med strömmen tro?

Efter lite lägeskontroll, bad och lek gick vi vidare. Vädret var grått men väldigt trevligt ändå, vindstilla och behaglig temperatur. Det gjorde att jag inte alls var intresserad av att gå in, men till slut hamnade vi likväl utanför min port och vi gick in. 

Matte har lagt sig tillrätta för att läsa lite och jag har bestämt mig för att göra sällskap. Har ju inte bestämt vilken promenad jag ska ta sen, så lika bra att vila upp sig lite i fall att det blir en långrunda igen. 

Ha en skön helg mina vänner.